Vår senaste förvaltarresa gick till Hongkong och Shanghai där vi träffade så många som 17 olika företag. Vi ville få större insikt i hur de nordiska bolagen är positionerade och se på plats hur de utmanas av sina kinesiska konkurrenter.

Det första som slår oss är hur fokuserade de kinesiska bolagen nu är på att öka sin produktivitet. De kinesiska myndigheterna agerar intensivt för att landet ska fokusera på vetenskap och teknologisk utveckling. Lönerna för arbetstagarna har över lång tid stigit kraftigt i takt med att välståndet i regionen ökar. Samtidigt blir det stadigt färre i rätt ålder som kan flytta från landsbygden till de större städerna som billig arbetskraft. Det är en kostnadsproblematik som blir särskilt märkbar för företag med stor exportandel och som måste konkurrera på den internationella arenan med sina produkter.

Ett viktigt element i produktivitetssatsningen är ett ökat fokus på robotindustrin. Detta för att få ner kostnaderna inom den arbetsintensiva delen av industrin, men också för att man ser att bristen på arbetskraft kommer att bli ett problem inom flera sektorer, bland annat hälsosektorn. Kinesiska myndigheter satsar därför mycket på att underlätta för lokala producenter att utveckla sin teknologi. Det finns ett uttalat önskemål om att det inte bara ska ske inom de ”enkla” delarna av produktionen, utan att det blir en utveckling som gör att man kan konkurrera med bolag som ABB eller Fanuc.

Faksimile: Chinadaily, 27/04/2016

I ljuset av detta är det därför mycket intressant att det kinesiska bolaget Midea Groups nu i mitten av maj la ett bud på Kuka, ett tyskt bolag som är en av de ledande aktörerna inom industriella robotar. Man köper teknologi, varumärke och tillgång till fler marknader. Utmaningen för bolag från väst är att bolag de tidigare konkurrerat med på lika villkor nu plötsligt blir ”kinesiska”, något som uppenbart ger vissa fördelar på den kinesiska marknaden.

Antikorruptionskampanj ger resultat

Den lyxkonsumtion och det extrema fokus på märkesvaror som vi har förknippat med kineser har börjat klinga av något. ”Det är inte längre som förut” – sa en distributör av lyxvaror till oss.

Den kinesiska ekonomin har inte samma tillväxttakt som tidigare, och det är inte lika lätt eller lönsamt att byta jobb som det var för bara några år sedan. Den årliga löneökningen som låg runt 25 procent är nu nere på en mer moderat nivå. Folk har ändrat sina konsumtionsmönster och internet är inte längre en plattform för försäljning av dyra märkesvaror utan mer en plats att fynda på.

De kinesiska myndigheterna har under de senaste åren verkligen fokuserat på anti-korruption vilket gett resultat. Omsättningen för en rad lyxmärken från väst har varit under press, och inte minst i Hongkong märker man att antalet besökande fastlandskineser med obegränsad aptit på lyxkonsumtion har fallit kraftigt inom de flesta kategorier. Den gängse uppfattningen nu är att man inte ska skylta med sin rikedom.

De kinesiska myndigheterna kämpar för att åstadkomma en konsumtionsdriven tillväxt i ekonomin, och har fått ta till stora stimulanspaket för att få den investeringsdrivna delen av ekonomin att dra lasset. I viss mening kan man säga att myndigheterna har skapat sina egna problem då antikorruptionskampanjen slagit hårt mot konsumtionen.

Vi märker också en attitydförändring, främst hos ägare till företag inom industri och teknologi, då man snarare vill återinvestera i sina bolag för att öka produktiviteten än att prioritera mer lyx.

Från märkeshets till ”affordable luxury”

Däremot ökar ”affordable luxury” som ett resultat av en växande medelklass. De vill fortsätta sin klassresa uppåt och vill därför förknippas med fina märkesvaror men har inte råd med de allra dyraste. Därför stiger konsumtionen i segmenten närmast under lyxvarorna.

Et skandinaviskt märke som gynnas av den trenden, och som dessutom är ett av de största innehaven i ODIN Norden, är danska Pandora.  Pandora är ett företag i smyckesbranschen med armband och charms som huvudprodukt, men omsättningen ökar alltmer inom kategorierna ringar, örhängen och halsband. Bolaget växer kraftigt i Asienregionen och har nu 58 butiker (concept stores) i Kina varav hälften har öppnat under det senaste året. I Hongkong har Pandora ytterligare 26 concept stores varav 10 öppnar det senaste året.

Pandora butik i Shanghai

Det är även viktigt att se på hur, och inte bara vad, kineserna shoppar. Allt mer av handeln sker online (och på arbetstid) och giganten inom onlinehandel är givetvis Alibaba. Det mesta sker via de två plattformarna Taobao och T-mall. Taobao är en plattform med huvudfokus på handel mellan personer (C2C), medan T-mall är mer fokuserat på företag som säljer till konsumenter (B2C). Gissa var du hittar alla falska märkesvaror?

Kineserna reser mer, vilket också det påverkar konsumtionsmönstret. Allt fler kineser reser på semester utanför landet, vilket gör att mer av konsumtionen flyttas bland annat till Europa där de slipper att betala lyxskatt på sina inköp i den kategorin.

Miljöinvesteringar på riktigt

Det har länge varit fokus på miljöproblemen i Kina, som den dåliga luften i storstäderna och de stora utsläppen från industrin. Det är glädjande att se att det nu faktiskt även görs en hel del för att förbättra situationen. «Air, Water and Land-clean up» är en central del av den gällande femårsplanen.

Truls Haugen fotograferar den smutsiga luften från sitt hotellrum

Även de bolag vi besökte vittnade om att detta är något som myndigheterna verkligen tar på stort allvar, med påföljande obligatoriska åtgärder och investeringar i klimatfrämjande aktiviteter. Både Kemira och UPM berättade att de under senare tid blivit ålagda att göra ytterligare konkreta investeringar när det gäller luftreningsanläggningar.