En stor del av svensk industri kommer från gruvbranschen. Man kan säga att gruvverksamheten för Sverige varit vad oljeindustrin idag är i Norge. Svensk industri har sedan 1990-talet utmanats av asiatisk lågkostnadsproduktion. Ökad konkurrens har lett till att exportindustrin blivit tvungen att växla från ett arbetsintensivt till kunskapsintensivt upplägg. Svenska bolag har tvingats fokusera på nischer och produktutveckling. Sverige har även lyckats exportera sina produkter och tjänster och har skapat internationella företag med stora marknadsandelar. Detta har bidragit starkt till att skapa lönsam tillväxt för företagen och god kapitalavkastning för aktieägarna. Hemmamarknaden blir i många situationer för liten och för Sveriges del blev det också för smalt att vara underleverantör till lokala gruvor i Sverige. Vid sidan av exportframgångarna har man även utvidgat till fler branscher.
Vad är skillnaden mellan att vara underleverantör till gruvindustrin och att vara underleverantör till oljeindustrin? Olje- och gruvindustrin har många gemensamma nämnare. Båda producerar varor och tjänster till en slutkund som vill bli mer effektiv. På en pressad marknad överlever bara de bästa. Löpande teknik- och produktutveckling som skapar win-win-situationer för kunder och producenter är ett vinnande koncept.
Atlas Copco är ett bra exempel på detta. Bolaget grundades 1873. 1936 lanserades ”Copco Rock Drilling Unit” som marknadsfördes och såldes under namnet ”The Swedish method”. Tack vare produkten kunde kunderna upprätthålla produktionen i gruvorna med halverad personalstyrka. Ända från start har Atlas Copcos huvudsakliga fokus varit att öka produktiviteten till kunderna. Idag är Atlas Copco en industrikoncern med verksamhet i över 180 länder, och gruvindustrin står endast för en femtedel av omsättningen. Atlas Copco har blivit en världsledande aktör inom utrustning till industrin i form av kompressorer och verktyg. Globalt är bolaget världsledande inom sina nischer. Servicemarknaden för företaget utgör 30 procent av omsättningen och har vuxit tolv procent om året under det senaste decenniet.
Sveriges export har de senaste 20 åren ökat med över 200 procent. Justerat för råvaror exporterar svenskarna det dubbla jämfört med norrmännen per person. Den vedertagna sanningen att en varuproducerande industri som förädlar och inte bara utvinner råvaror ger högre värdeskapande har stött på patrull under senare år då Kina och Indien till fullo integrerats i världshandeln. Bristen på manuell arbetskraft är inte längre något problem utan snarare bristen på råvaror. Bristen på råvaror leder till stor uppfinningsrikedom vilket bäddar för nya konsumtionsmönster. Klarar sig världen med mindre olja? Borde vi kanske ha bytt oljefältandelar mot svenskarnas Volvo-aktier för 35 år sedan? ”Peak oil” i Norge har sedan länge passerats trots en kraftigt ökande utvinningsgrad. Detta är expertkunskap som hela världen är ute efter. Inom oljeservicenäringen bör vi alla ha förutsättningar att lyckas. Vi har emellertid varit bortskämda med höga oljepriser och föga kostnadsmedvetna oljebolag.
Den norska mentaliteten bygger på att bevara. I Norge vill man hålla fast vid gruvorna, skeppsbyggandet, rederinäringen, vattenkraften och oljeindustrin. Vi har levt med givna förutsättningar i flera generationer och här har subventioner spelat en viktig roll. I Sverige har mentaliteten sett annorlunda ut. Här har man accepterat förändringar och utveckling. Svensk industri är världsledande i sina nischer och klarar ofta utmaningarna när förändringarnas vindar blåser. Vi måste hitta våra konkurrensfördelar och använda den globala världsmarknaden för att dra fördel av dessa. Det skapar starka företag.
Om vi använder börsen som facit kan vi konstatera att vi har något att lära. Stockholmsbörsen är sedan 50 år tillbaka världens bästa börs med en årlig realavkastning på 8,5 procent*. Som jämförelse har Oslo-börsen gett 6,0 procents* avkastning och den globala aktiemarknaden 5,4 procent.* Tittar man på tioårsperioder sedan 1969 har den svenska börsen gått bättre än den globala aktiemarknaden i 81 procent av fallen**. Börsutvecklingen är också väl grundad. År 2014 var Sverige, USA och Schweiz länderna i världen med högst värdeskapande, i avkastning på eget kapital mätt. Lyckligtvis är norrmännen än så länge bättre i skidspåret.
* Credit Suisse Annual Year Book, avkastning 1964–2014
** Dagens Industri 28.01.2015
Denna artikel publicerades i norska Kapital nummer 18, 2015