Grunden till att många är rätt dåliga med pengar ligger i evolutionen

-Tänk på dina släktingar från stenåldern som helt och hållet var beroende av jakt. Det fanns inga bra förvaringsutrymmen, så när de en gång fått ett byte så åt man genast upp det med god aptit. De kunde dessvärre inte räkna med mat varje dag.

Att spara för framtiden är därför inte naturligt. Vi tror att många på riktigt vill spara, men frestelsen att förbruka och konsumera är större. Vi är nämligen mästare på att lura oss själva när det gäller pengar och ekonomi. Ingen är så bra att lura oss som vår egen hjärna. Professor Richard H Thaler som fick Nobelpriset i ekonomi 2017 diskuterar i sin forskning om hur bristande självkontroll och andra mänskilga tillkortakommanden påverkar ekonomiska beslut.

1. Framtidsfällan. Framtidsfällan handlar om att föredra en belöning idag framom en i morgon. De flesta föredrar att få 50 euro idag istället för 55 om en vecka. Vi föredrar belöning med detsamma. Men om vi kan välja mellan 500 euro om fyra veckor eller 550 om fem så väljer de flesta det senare alternativet. Vi klarar nämligen att tänka rationellt när det inte går ut över dagens förbrukning. Detta är en tendens de flesta människor har. Dessvärre resulterar detta i kortfristigt beteende på bekostnad av vad som är bäst för dig över tiden. Som när du önskar spara till pension men i stället väljer en södernresa – spara hinner man ju… Kortsiktighet passar mindre bra med faktum att den pension du kommer att få av staten sannolikt inte kommer att räcka till, till den levnadsstandard du önskar dig som pensionär. Hur kan man då undgå framtidsfällan? Det gäller att ha disciplin istället för att enbart använda pengar på ”nöjen”. Lyckligtvis är det lätt att göra goda val, så länge du inte upplever att det påverkar din konsumtion idag för mycket. Du kan ”lura” dig själv till ett disciplinerat sparande med att sätta upp ett löpande sparande i ODINs online tjänst så att pengarna dras från ditt konto till exempel på lönedagen.
2. Ankareffekten. Denna effekt handlar om en tendens att lägga för stor vikt vid en hållpunkt när du skall göra beslut. Exempelvis, en grupp blev tillfrågade hur många FN-länder det finns i Afrika. Men före de svarade måste de snurra ett lyckohjul med siffror mellan 1 – 100. Otroligt nog så gissade de som fick låga tal på lyckohjulet att de fanns färre FN-land i Afrika än de som fick höga tal på lyckohjulet. Vi förankrar alltså oförtjänt mycket våra beslut vid ovidkommande faktorer. Säg att du är osäker på hur mycket du skall månatligen spara till din pension eller något annat mål, och frågar en kollega som sparar i fonder. Om kollegan din svarar 200 euro blir det en hållpunkt du justerar ditt eget sparande till, och du kanske besluter att spara 150 per månad. Din förankringspunkt blir då att det är naturligt att spara sådär 200 euro per månad. Då är det förstås mindre bra om du i realiteten bör spara 300 euro i månaden för att uppnå den levnadsnivå du önskar ha som pensionär. Du kan avsevärt minska chansen att gå i denna fälla. Först och främst är det bra att veta att denna fälla finns. Tänk också på att andra har olika ekonomiska förutsättningar än vad du har. Du bör istället tänka på vad du behöver för att leva livet och vad du behöver som pensionär. Kolla fakta, istället för att anta.
3. Framställningseffekten. Framställningseffekten handlar om att hur saker och ting framställs påverkar dig – hur du tolkar information och hur du kommer att agera. Säg att du får besked om att du kan förvänta dig att du får 60 procent av din lön i pension. Det låter väl kanon tycker du! Men har du tänkt på att det i praktiken betyder att du kommer att ha 40 procent mindre inkomster. Tycker du det är kanon? Om du nu har 2.500 euro i månaden efter skatt så skall du nu plötsligt klara dig med 1.500 – 1.700 per månad, lite beroende på skattesatsen. Kommer det att räcka till? Reducera chansen av att gå i framställningseffekten genom att resonera igenom olika alternativ. När man inser att en dylik effekt finns har man redan kommit långt. Ställ dig själv kontrollfrågor – skulle du göra eller besluta annorlunda om du fick saken presenterad på ett annat sätt? Om du tycker att 60 procent av lönen som pensionär är helt ok, pröva på att vända på frågeställningen och kolla hur det känns att sänka dina utgifter med 40 procent. Kan vara obehagligt för många, fast det matematiskt är detsamma.

Vi vill tro att vi gör beslut baserat på fakta. Dessvärre påverkas vi oftare än vi tror av hur saker och ting presenteras för oss.  Därför är det bra att veta om dessa tre tankefällor, och hur du kan minimera chanserna att bli offer för dem.